2018-11-28

Vid producentmöte 18 oktober 2018:
”Långbänken till högre äggpris kostar på”

”Håll käften och producera”. Så lät den provocerande rubriken för producentmötet på Svenska Äggs Kontaktdagar 2018. På dagordningen stod lönsamhetsproblematiken – skapad av ökande foderkostnader och stillastående äggpriser.
– Mitt mål är att vi ska komma framåt under detta möte och jag ska göra mitt bästa för att provocera er.
Med de orden hälsade Magnus Rinman en välfylld sal med äggproducenter välkomna till mötet.

Magnus Rinman, ordförande i Svenska Äggs producentråd, gick igenom vad som hänt sedan Jönköpingsmötet den 28/8 (läs om mötet i Fjäderfä nr 8) och han berättade om det arbete som producenternas förhandlingsgrupp har gjort sedan dess. Cirka 180 äggproducenter mottog också en enkät i slutet av september och svaren från det drygt 100-tal svarande visade sammantaget att en klar majoritet önskade att gruppen skulle jobba vidare.

Ett fantastiskt jobb
Såväl under Jönköpings- som Linköpingsmötet lämnade Magnus över ordet till Robert Lee Lind-qwist, som själv har dryga 200 000 värphöns, och han började med att ge sina kollegor beröm:
– Ni gör ett fantastiskt jobb! Ni behövs! Salmonellafria, gmofria … certifierade ägg, detta är vår kvalitet.
Lee uppmanade alla sina kollegor att engagera sig och prata med sina respektive äggpackare och precis som i Jönköping 28/8 så presenterade han nyckeltal för de senast tio åren för år foder och äggpris. Innevarande år, 2018, diskuterades mer i detalj och Lee menade att man även efter en hösthöjning 2018 på cirka två kronor skulle komma att landa på samma dåliga resultat för helåret som för det urusla året 2013.

Svårt att jämföra
– Att jämföra äggpriser mellan äggpackerier är inte enkelt, sa Lee och han visade med exempel att så är fallet. Han påpekade också att både denna hösts utfall när det gäller äggprishöjningarna och nästa höst – 2019 – är oerhört viktiga för den framtida lönsamheten för svenska äggproducenter.

Affärsstrategi
På plats under producentmötet den 18 oktober i Linköping, för att fördjupa diskussionen om hur förhandlingar och affärer kan föras inom lantbruksföretagandet fanns Louise Gideskog från Gideskog & Samuelsson Affärsbyrå. Louise har erfarenhet av att förhandla för primärproducenter mot industrin och hon är mer känd på matfågelsidan än på värphönssidan sedan hon under några år har arbetat med bland annat de kycklinguppfödare som hör till Kronfågel.

Louise beskrev affärsvägarna inom lantbruket, exempelvis från äggproducenterna via äggpackerierna till handeln och hon konstaterade att äggproducenter liksom många andra primärproducenter inom livsmedelssektorn har dåliga förhandlingsmöjligheter. Arbetet med att förbättra positionen för primärproducenten är därför inte enkelt. En av faktorerna som kan avgöra framgången är att alla producenter sluter upp bakom de gemensamma krav som man enas om. Förhandlingar kan och ska ibland vara tuffa men man ska inte slå varandra i huvudet, menade Louise Gideskog också.

– Samarbetsvägen är att föredra – man ska inte motarbeta varandra. I ert exempel inom äggnäringen så bör äggpackarna få era kunskaper för att kunna förhandla mot handeln. I den bästa av världar så samarbetar man mellan producenter och packare. Det viktiga som lantbruksföretagare, är att göra något. Är man tyst så är man nöjd.

Kris och Möjlighet
Prisförhandlingar är inget man arbetar med i Svens-ka Äggs regi. Branschorganisationer som Svenska Ägg sysslar med andra branschfrågor, konstaterade hon.

Är det kris?
– Läget är besvärligt. Men tänk på att Kris också kan stå för Möjlighet. Det finns ett kinesiskt tecken som står för båda dessa ord.
Louise Gideskog drog paralleller mellan hur andra branscher gör för att förstärka makten för primärproducenten. Hon påpekade också att animalieproducenters aktuella ekonomiska läge varierar, bland annat på grund av att de sitter på lite olika avtal om exempelvis foderinköp, och därmed har man olika lönsamhetsläge just nu. Men på sikt så sitter man i samma båt, menade hon.

Från konsument till producent
Ska då äggproducenter och andra lantbrukare vända sig till handeln direkt för att försöka påverka deras benägenhet att betala högre pris för produkter som tas fram på gårdsnivå?
– Ni kan gå till handeln för att berätta om er situation och ert arbete. Men det är äggpackerierna som förhandlar med kunderna inom handeln, svarade Louise Gideskog som också tryckte på att höjda priser, ökade intäkter från konsumentledet, ska gå rakt igenom kedjan så att pengarna kommer ända fram till lantbrukaren.
En annan idé som då och då kommer upp är om producenterna själva ska starta ett eget gemensamt packeri för att utmana äggpackerierna. Louise Gideskog sa att detta är ett vägval som hon inte förordar.

Maktunderläge
Kvar står, menade Magnus Rinman med flera under mötet, att äggproducenterna står utan makt. Så länge inga radikala förändringar sker och Magnus konstaterade att ingenting har hänt sedan 28 augustimötet. Inga avgörande prishöjningar har skett och nu hop-pas man att så sker i november månad. Men förhoppningar räcker ingenstans, menade Magnus:
– Det råder ett osunt maktförhållande mellan äggproducent och packeri. Packerierna är säkra på råvaran och producenterna är splittrade och vi äggproducenter kommer inte ens till förhandlingsbordet. Är vi nöjda med att det är så?

Gruppdiskussioner
För att öka mötets kreativitet ytterligare, så satte producentrådets ordförande Magnus Rinman igång ett grupparbete (se bilder), och frågeställningarna var bland annat: Hur ska vi ändra på maktbalansen? Vad ska vi tänka på nästa gång vi skriver avtal? Har vi några alternativa försäljningsvägar? Ska vi gå samman och hålla mer kontinuerliga samtal med äggpackarna?
Under gruppernas redovisningar framkom att dialogen mellan producent och packare måste bli bättre och att dessa samtal främst ska föras mellan de producenter och packare som är affärspartners med varandra. Några äggproducenter sa dock att de inte har några problem med dialogen med sin packare. Vidare påpekades att nya stallar inte ska tillåtas att byggas hejdlöst så att överproduktion uppstår (förvärras). Man konstaterade också att om man vill uppnå förändringar så måste man agera, ”det måste ringas mer”.
Utvecklingen kan också göra att fler producenter kommer att packa sina ägg själva. Någon sa också att producenterna borde ha råd att hålla inne äggen om de inte får rimligt betalt och de flesta tryckte på vikten av att hålla ihop – om det finns en kultur att man sköter sig själv, så faller det gemensamma arbetet, menade man.
En erfaren äggproducent påpekade att diskussioner som dessa i Jönköping och Linköping 2018, har förts i flera liknande historiska skeden inom äggbranschen och han nämnde det så kallade Tokerydsmötet 2006. Frågan är om äggproducenterna har kommit så mycket längre sedan dess?, frågade sig han och andra vid mötet den 18 oktober.

Fotnot:
Sedan ovanstående skrevs har det enligt uppgift till Fjäderfä skett en del höjningar av äggpriset till producent.
Fjäderfäs samtliga artiklar finns samlade i en databas på tidningens hemsida. Därför kan man där till exempel finna en artikel från ”Tokerydsmötet i mars 2006. Sök i Fjäderfäs ”Artikelarkiv” på denna hemsida. Direktadressen till artikeln är: www.fjaderfa.se/?p=17942&m=3223#.W829jFK5lds

Sven Secher
Publicerat i Fjäderfä nr 9-2018.


Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.