2018-12-13

Samarbete
– en avgörande framgångsfaktor för oss i kycklingbranschen
Besök hos Holgerssons på Korrö gård

Teknikförbättringar som vattennipplar och plockmaskiner samt kadaverhantering och bioenergi är viktiga utvecklingssteg för kycklingbranschen som Per-Åke Holgersson tar upp när jag möter honom hemma på Korrö gård i ett samtal om både ”förr och nu”.
– Men viktigast har ändå varit sammanhållningen i branschen. Att vi under Svensk Fågels ledning har jobbat tillsammans, i med- och motgångar, säger han.
Och utvecklingen fortsätter. Aktuellt nu på tekniksida är bland annat värmeväxlare och Holgerssons har installerat sådana i tre stall.

Per-Åke Holgersson fick ta över tidigt på Korrö gård, då hans far gick bort när Per-Åke var bara 18 år och snart har 50 år passerat sedan dess. Det kan alltså vara dags för generationsväxling på denna kombinerade kyckling- och skogsgård och så är också fallet. Av Per-Åkes tre söner är det David som är på väg att axla det liv som kycklinguppfödning medför, vilket många av kollegorna i uppfödarledet väl känner till då David är aktiv på olika sätt i branschen. Men just denna dag då Fjäderfä var på besök, var David bortrest och det blev Per-Åke som undertecknad fick tillfälle att träffa. De andra sönerna, Johan och Ola Holgersson, har andra yrken men Per-Åke säger att de är intresserade av gården och att man ordnar med generationsväxlingen för alla tre.

Tidigare värphöns
Det plötsliga övertagandet av Korrö gård efter fadern skedde 1971 och på gården fanns värphöns med äggproduktion i den äldre sortens oinredda burar och man hade en tid även uppfödning av grisar. Men mest av en slump, menar Per-Åke, så blev inriktningen kyckling.
– Det första stallet byggde jag 1980 och det var på 1 000 kvadratmeter. Gösta Vestholm, dåvarande vd på Guldfågeln, tyckte att jag skulle bygga dubbelt så stort men jag nöjde mig med detta som var den volym som slakteriet då kunde klara på en slaktdag. Det dröjde dock bara ett år så byggde jag ytterligare ett stall på 1 000 kvadratmeter och redan då hade jag också kört igång den fösta pannan för fliseldning, säger Per-Åke.

Kris då – med 4 omgångar per år
Campylobakterkrisen under 1980-talet var oerhört jobbig för hela den svenska kycklingbranschen och Per-Åke berättar att man då fick dra ned till endast fyra uppfödningomgångar per år på Korrö gård. Men branschen tog sig igenom denna prövning (vilket vi har skrivit om i andra sammanhang i Fjäderfä) och utvecklingen gick snabbt vidare. För Per-Åkes del på Korrö gård kan denna beskrivas med bland annat följande byggnationer: 1991 ett stall på 1 600 kvadratmeter, år 2000 ett stall på 2 000 kvadratmeter, år 2008 ett stall på 3 000 kvadratmeter samt år 2017 ett stall på ytterligare 3 000 kvadratmeter. Alla stallbyggnader består av en djuravdelning då Per-Åke vill kunna ta in luften via väggventiler. Maskinhall, flisförråd, panncentral och gödsellagring är annat som familjen Holgersson har investerat i under årens lopp, liksom utökad skogsareal.

Förutsättningarna för svensk kycklinguppfödning, liksom företagarens beslutsunderlag, har givetvis varierat under dessa decennier och utan att i denna artikel kunna fördjupa oss i det, så kan vi nämna att räntenivån var tvåsiffrig när stall nummer tre byggdes.

De senaste investeringarna har skett när det stod klart att David på allvar ville in i branschen och nu är det David som driver verksamheten med stöd av pappa Per-Åke och i dag har man således sammanlagt 11 700 kvadratmeters uppfödningsyta. Detta är vad som maximalt passar på denna plats menar Per-Åke eftersom det vid större volym blir svårt att klara rengörings- och underhållsarbetet då stallen samkörs i möjligaste mån. Detta både av praktiska skäl och sett ur smittskyddssynvinkel.

Utvecklingsskeden
Berättelsen om branschens utvecklingssteg kring sådant som djur, uppfödning, management, teknik, marknad samt hela branschens organisation och samhällets utveckling, skulle kunna fylla en hel Fjäderfätidning vid samtal med en person som Per-Åke Holgersson med hans snart 50-åriga perspektiv som företagare i lantbruksbranschen. Men här stannar vi vid ett axplock tekniksteg.

– Jag tänker på vattennipplarna som en av de första stegen som jag var med om. När jag började var det massor av manuellt arbete med vattenkoppar. Senare kom en vattenränna som kunde hissas upp och ned vilket man då tyckte gav en underbar arbetshöjd. Senare kom vattennipplarna från USA, bland annat infört till Sverige av Sture Larsson på Dalby stallteknik. Tänk när man fick nippeln med spillkopp, och vi kunde hålla ströbädden torr, säger Per-Åke.

Nästa ”tekniksprång” som Per-Åke nämner är plockmaskinerna när det är dags för slakt. Per-Åke var med om detta när Blenta köpte Guldfågeln och containersystem med truckar infördes och senare kom alltså plockmaskinerna.
– Men det var en lång väg att gå med den så kal-lade Ny teknik-provningen under Jordbruksverkets ledning. Det tog tid att få maskinplockningen godkänd, trots att både vi i branschen och tjänstemannen Christer Nilsson på myndigheten gjorde vad vi kunde. Det blev många resor för mig till Jönköping och andra för att få detta i hamn.

Det var också i denna veva som man med införande av särskilda program för den svenska kycklinguppfödningen inom Svensk Fågel, fick möjlighet att lyfta beläggningen från lagens 20 kilo per kvadratmeter till stegvis 28, 32 och nuvarande 36.

Som det tredje teknikskedet nämner Per-Åke när kadaverhanteringen kunde ordnas på gårdsnivå i samband med att kycklinggårdarna utrustade sig med biobränsleanläggningar som godkänts för eldning av döda kycklingar.
– När jag byggde i början av 1980-talet så hade jag 70-talets oljekris i färskt minne och med en skogsgård som vår var flis ett bra alternativ och denna energikälla har tjänstgjort hos oss sedan dess. I dag skulle det ju inte gå att ekonomiskt klara verksamheten med till exempel oljeeldning.

Värmeåtervinning i pågående steg
På Svensk Fågels branschmöte (se annan artikel i denna tidning) diskuterades stallklimatfrågor och tre representanter för leverantörer av värmeväxlare medverkade. På Korrö gård har man använt värmeväxlare i snart ett år. Installation har skett i tre stall för totalt 5 000 kvadratmeter.
– Tekniken håller det som utlovats och vi räknar med att vi sparat 50-60 procent av energiförbrukningen, vilket är riktigt bra. Men det handlar inte bara om energibesparing utan även om att stallklimatet förbättras där vi har värmeväxlarna. Produktionen i de gamla stallarna har fått ett riktigt lyft till en bättre stallmiljö, säger Per-Åke.

Det är de två stallen på vardera 1 000 kvadratmeter från 1980-talet som Per-Åke talar om och där har man satt två parbyggda värmeväxlare (av märket Agro Supply) mellan stallarna (se bild). Den tredje värmeväxlaren sitter i ett av stallen på 3 000 kvadratmeter.

Viktigt branschsamarbete
Per-Åke har efter operationer i båda knäna – för mycket fotbollsspelande i ungdomen och mycket ”slangdragande” i stallarna hela livet har slitit på knäna – kunnat återgå till tjänstgöring i stallarna men numera långt ifrån varje dag. Per-Åke har alltid haft uppdrag utanför gården, inte minst inom Svensk Fågel med 18 år i styrelsen i denna branschorganisation och även i Stiftelsen Svenska Kycklinguppfödare under lång tid. Han har också suttit i försäkringsgruppen för branschen och det gör han alltjämt. Därutöver så har Per-Åke, nu på åttonde året, ett tungt uppdrag som ordförande för Länsförsäkring Kronoberg, vilket tidvis upptar ett par dagar i veckan.
– Grundläggande för våra framgångar i den svens-ka kycklingbranschen har varit vårt samarbete mel-lan oss uppfödare och även mellan alla delar inom hela näringen. Detta och hur vi har format vår organisation Svensk Fågel utgör en avgörande framgångsfaktor för oss och detta gemensamma arbete ska vi vårda väl, anser jag.

Lokalt nära samarbete
På det lokala planet har ofta kycklinguppfödarna dessutom ett särskilt tätt samarbete uppfödare dem emellan och nämnas kan som ett exempel på detta, att Norrgården med Rickard Sterling och Hulta gård med Linda och Niklas Borglin tillsammans med David Holgersson på Korrö gård, utgör ett utmärkt exempel på detta.

De är alla unga kycklinguppfödare och leverantörer till Guldfågeln och de har sina gårdar nära varandra vid den småländska orten Linneryd. Genom att vara tajta och ofta utbyta erfarenheter utvecklar de sina företag bättre än de skulle göra på egen hand, intygar de. Dessa uppfödare gör även gemensamma inköp av till exempel foder och inte långt härifrån inom Tingsryds kommun finns även Gunilla och Dick Stenemo på Skallerlid som ytterligare en värdefull uppfödarkontakt.

David: Det ska vara roligt
– Ytterligare en värdefull faktor är att det är roligt. Att ha kontakt med varandra är skoj och vi ringer varandra ofta och hjälps åt när så passar.
Det säger David när Fjäderfä når honom på telefon och han instämmer till fullo i pappa Per-Åkes tal om hur viktigt det är med alla goda kollegor.
(Vi besöker Hulta gård med Linda och Niklas  Borglin i ett kommande nummer av Fjäderfä och Gunilla och Dick har vi besökt tidigare i Fjäderfä, bland annat i ett längre reportage i nummer 2, år 2011. Denna artikel finns att läsa i artikelarkivet på www.fjaderfa.se).
David Holgersson har förutom pappa Per-Åke, en anställd i företaget. Det är Petter som jobbar mycket i skogen och är duktig på att meka och reparera. Men han är även fullt insatt i kycklinguppfödningen så man är med honom tre personer som har kunnandet för att sköta kycklingarna på Korrö gård.

Politik och näring
När Per-Åke Holgersson och undertecknad resonerade om gångna decenniers svenska lantbruk, så kunde vi inte låta bli att nämna dels det svenska antibiotikaförbudet, dels ”Astrids” djurskyddslag. Båda tillkom i slutet på 1980-talet och de tog det svenska lantbruket med överrumpling. Lantbruksbranschen protesterade av naturliga skäl i starka ordalag men dock inför döva öron från politiskt håll. Per-Åke minns:
– Det kändes darrigt när antibiotikaförbudet kom. Det var en prövning eftersom vi på den tiden använde antibiotika i början av varje uppfödningsomgång. Detta är märkligt att tänka, på med tanke på hur fri svensk kycklinguppfödning i dag är från användning av dessa medel.
I dag kan konstateras att lantbrukarna och inte minst fjäderfänäringen lyckades vända dessa politiska besluts utmaningar till framgångsfaktorer.

Vad kommer nu, blir nästa steg? På Korrö gård och i hela den svenska matfågelbranschen?

Sven Secher
Texten är – tillsammans med ett antal bilder från Korrö – publicerat i tidningen Fjäderfä nr 10-2018.


Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.