2019-01-21

Kycklingar på Hulta gård i mer än ett halvt sekel
Linda och Niklas satsar vidare

Låga kostnader och noggrant utfört arbete varje dag, såväl i stallarna som på kontoret.
Så uppfattar jag att Linda och Niklas Borglin har format sin modell för att bli konkurrenskraftiga som moderna kycklinguppfödare.  
– Det är intressant att reparera och bygga. Men djuren kommer alltid i första hand, säger Niklas Borglin som tillsammans med Linda Borglin nu har drivit sitt lantbruksföretag i cirka fem år. På gården finns såväl två äldre kycklingstall som ett nytt stall från 2017.

När man tar sig genom skogen till familjen Borglin på småländska Hulta gård kan man tro att man är på väg till hemorten för Karl-Oskar och Kristina i Vilhelm Mobergs utvandrarserie. Varför då? Jo, för här finns det sten. Överallt ser man sten, små och stora stenar, ibland vilt spridda i nejden genom historiska och starka naturkrafter, ibland snyggt lagda i murar och formationer skapade av människans hand. Jag ser visserligen några mindre inägor där gräset gröns-kar mellan skogen och stenmurarna men för undertecknad (kommen från den mälardalska odlingsmarken) känns det magert här och faktum är att Hulta gård vid Linneryd ligger endast ett stenkast (några kilometer) från nämnda utvandrares hemsocken Ljuder i Lessebo kommun.

Bra plats för fjäderfägården
Man snavar alltså bokstavligt talat ”över båd stock och sten” i dessa trakter och kanske det är i den här miljön som man ska placera fjäderfägårdar. Precis som Korrö gård, som vi besökte i förra Fjäderfä, så ligger Hulta gård skönt inbäddad av skogens tall och fur, vilket ur smittskyddssynpunkt förmodligen ett fint läge. Skog för flisproduktion till biobränslepannan finns också inpå knuten medan spannmålsodling till kycklingfoder är svårare att få till i närmiljön.  

Släktgård
Hulta gård är Linda Borglins föräldragård. Hon och Niklas tog över gården av hennes föräldrar, Magnus och Maria Bertilsson, i början av år 2013. Gården köptes till familjen två generationer tidigare, av Lindas gammelfarfar Otto vilket gör att familjen med barnen Otto (3 år) och Idelie (snart 1 år) är på väg mot femte generationen på Hulta gård.
Kycklingar har det funnits sedan slutet av 1960-talet och det stallet förlängdes av Magnus och Maria Bertilsson 1995 till en yta på dryga 1 000 kvadratmeter. Tidigare fanns det även ett grisstall på drygt 500 kvadratmeter men det är ombyggt för kycklinguppfödning. För ett par decennier sedan var dessa 1 500 kvadratmeter ingen liten uppfödning och med Niklas och Lindas satsning på 4 000 kvadratmeter fördelat i två avdelningar under 2017 hänger man med i utvecklingen.

Tidigt generationsskifte
Så låt oss backa cirka fem år för att följa Linda och Niklas väg mot moderna företagare med kycklinguppfödning. Som nämns i bildtexterna är Niklas utbildad viltmästare och han har även jobbat som snickare medan Linda har arbetat som redovisningsekonom men i början av 2010-talet växte andra funderingar fram som handlade om att ta över Hulta gård och köpet av gården skedde som nämnts ovan 2013. Magnus och Maria Bertilsson var dock vid den tiden inte 60 år fyllda men förstod enligt Linda att det ”var läge” för ett generationsskifte och nämnas kan att även Magnus och Maria tog över gården vid ung ålder.

– Niklas och jag var intresserade och redo för att ta över trots att mamma och pappa inte var så gamla. Men de var schyssta och gav oss möjligheten, vilket vi är glada för. Och vem vet, om det inte hade blivit av då så kanske vi hade satsat på något annat, säger Linda.
Niklas framhåller att gården med dess byggnader var i mycket gott skick när de tog över och i uppskattande ord kallar han sin svärfar för ”pedant”, när det gäller skötseln av gården.

– Allt var i topptrim och väl underhållet både när det gäller de äldre stallen och övriga byggnader.  
Självklart finns det ändå mycket att göra på en gård när det gäller stallar och byggnader och deras inredning och Niklas berättar att de planerar för byte av foderkoppar i de gamla stallen, mest för att förenkla tvättarbetet mellan omgångarna, säger han.

Byggde i egen regi
Inriktningen av företagandet för de nya ägarna på Hulta gård fokuserades efter övertagande mot uppfödning av kyckling, även om skogsbruk också finns med i verksamheten. Familjen var redan i kycklingbranschen och Linda som har vuxit upp här minns:
– Jag kommer till exempel ihåg handplockningen vid slakt. Vi fick en krona per kycklinglåda och det jobbet kändes mindre kul då men säkert lärde man sig en del.

Oväntat onödigt långdragen MKB-process
Linda och Niklas lämnade in för MKB i oktober 2015 och Linda som är van vid kontorsarbete skötte hela ansökningsarbetet själv. Hanteringen av ärendet sköttes av Länsstyrelsen i Kalmar län trots att de egentligen tillhör Kronobergs län. Enbart samråd och uppstartsmöte hölls av den egna Länsstyrelsen. Borglins hade i princip ett färdigt tillstånd i sin hand när handläggaren lämnade över ärendet till en kollega istället för att avsluta det innan han gick på föräldraledighet. Då fick de ytterligare synpunkter på sin MKB som skulle utredas. När kompletteringar sen var gjorda så fick alla instanser på nytt yttra sig i frågan med sista svarsdag i mitten av augusti. Då lade sig en helt ny tjänsteman på Länsstyrelsen i Kronobergs län i och ville ha fram till mitten av oktober på sig att sätta sig in i ärendet med hänvisning till personalbrist på myndigheten. Då tröttnade paret Borglin och tog hjälp av LRF Sydost.  

– Då kom Kronobergs synpunkter efter ett par dagar så det gick bevisligen att sätta sig in i vårt ärende lite snabbare än två månader. Sista svarsdag måste ju gälla båda parter och det fanns ju ingen som helst anledning att ytterligare en handläggare skulle hantera vårt ärende. Speciellt inte när den här länsstyrelsen inte hade hand om ärendet. Det är inte att undra på att man har personalbrist om alla ska lägga sig i varandras ärenden, säger Linda.

Full fart i egen regi
Tillståndet blev klart i september 2016 och markarbetet vidtog omgående och allt skedde därefter i rask takt och Niklas fyllde själv uppgiften som byggherre och med lokala hantverkare, en leverantör av byggmaterial samt ventilation från Skov och vatten och foder från MaskinTeknik så löpte bygget på bra. Han höll alltså i bygget i egen regi.
– Man har ju ändå det slutliga ansvaret, svarar han när jag frågar hur kan vågade ta på sig rollen som byggherre. Det framgår också att det även handlar om att spara byggkostnader och Niklas berättar om små och större beslut och åtgärder som sänkte kostnaderna genom hela byggprojektet. När det gäller montering av inredning så hade han en ”Supervisor” från Landmeco på besök men sedan kunde monteringen ske i egen regi.

– Att bygga kycklingstall är inte svårt. Däremot är det stort med till exempel montering av många vattennipplar och foderkoppar, säger Niklas.  
Linda och Niklas framhåller också att det fantastiska samarbetet med de lokala hantverkarna och andra som har ställt upp, gjorde att bygget flöt på bra. Väggarna restes i mars 2017 och slutbesiktningen skedde i augusti.

Två år från MKB till insättning
– Vår första insättning i det nya stallet skedde sedan i mitten av september och nu föder vi upp den tionde kycklingomgången, säger Niklas.  
Det tog således två år från ansökan om MKB till produktionsstart och kycklingarna går till Mörbylånga. Det kan konstateras att Hulta gård ligger bra geografiskt placerat mitt i Småland med hänsyn till Guldfågelns båda slakterier, i väst respektive öst.  

Innermåttet på hela det nya huset är 43x93 meter. Brandlarm finns i förrum och teknikrum och man har även byggt en ny panncentral med en Veto-panna på 500 kW och på bilderna ses den av familjerna Bertilsson och Borglin egenkonstruerade ljus-slussen för utlastningen. I varje avdelning finns fyra foderlinjer, fem vattenlinjer samt lågenergifläktar, vilka enligt Niklas är dyrare men har fördelen att det blir färre fläktar att rengöra och man sparar energi med dessa. Här finns även fyra sommarfläktar och fyra aerotemprar.

Avloppen längs med väggarna
Niklas och Linda valde att placera golvbrunnarna längs med väggarna. Det sparar mycket tid vid tvättning då man för med sig vattnet och smutsen längs med väggarna. Samma placering finns i det äldsta stallet från 1968.
Vi kikar in i en av de två nya avdelningarna som är på 2 000 kvadratmeter. Kycklingarna är just nu tio dagar gamla och om cirka 22 dagar så ska de enligt planen väga 1 950 gram.

Någon förbättring varje dag
Den beskrivning som Niklas och Linda ger mig av byggprocessen ger vid handen att det går att spara ganska mycket pengar genom att ta eget ansvar för bygget och också göra mycket av arbetet själv. Att ha engagerat sig i projektet från början medför också andra fördelar:
– När man själv bygger och monterar så lär man sig huset, tekniken och inredningen in i minsta detalj, vilket ger bra kunskaper för underhåll av grejerna och när man vill trimma produktionen, säger Niklas. Det framgår också med all önskvärd tydlighet att han gillar att bygga, meka, montera och reparera grejer.

 Det låter nästan som om du gillar när grejerna går sönder och det krånglar?
– Det kanske är att ta i. Fast kanske ja, det är nog nästan så, säger Niklas.
Dessutom lägger han till att det är extra ”kul” när han inte i förväg vet hur ett problem ska lösas. (Fint att det finns sådana människor, tänker undertecknad som har tummen mer mitt i handen).
Men även det som är helt och fungerar till synes bra, kan många gånger göras bättre så att vardagsarbetet flyter på ännu smidigare, menar Niklas och Linda och de visar mig ett exempel på små knep som kan betyda mer än man tror, nämligen hur de använder röjsågsselen för att dra slangarna vid tvätten (se bild i pappertidningen, Fjäderfä nr 1-2010).

Vi skrev i ingressen att låga kostnader är ett av Hulta gårds signum och i detta ingår dels en förhållandevis låg investeringsnivå för det nya stallets 4 000 kvadratmeter, dels ett smart dagligt arbete som också utförs i egen regi.

Djuren i centrum
Service- och reparationslusten får dock inte gå ut över djurskötseln, påpekar Niklas.
– Att vara hos djuren är det viktigaste, säger Niklas och han berättar om variationerna mellan olika kullar. Vissa kräver mycket tid, medan andra rullar på med mindre problem.  

Diskussionen svänger in på detaljer i den praktiska uppfödningen och i managementfrågor. Filosofin på Hulta gård är att inte driva på djuren onödigt hårt, vilket bland annat som bekant kan styras med foder och ljus. Stabilitet och jämnhet i foderkvaliteten är viktigare än spets menar de, och Niklas säger att han märker att kycklingarna mår bättre när de växer något långsammare än med maximal fart och att de väger in denna faktor vid val av foder. Vi upplever att vi får lägre kassationer då.

På det hela taget säger Linda och Niklas att uppfödningen i det nya stallet har fungerat bra, trots tidvis varierande kvalitet på de daggamla djuren, och de är mycket nöjda med att ha valt att satsa vidare på Hulta gårds tidiga inriktning som lant- och skogsbruksföretag med uppfödning av kyckling.

Sven Secher
Publicerat med bilder från Hulta gård i Fjäderfä nummer 1-2019.


Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.