2019-01-25

Ukraina extremt konkurrenskraftigt
Oro inom  EU

Produktionskostnaden för kyckling fram till och med slakt kan vara 25 procent lägre i Ukraina än för EU-medel. Det förklarar de farhågor som många inom EU hyser för öppnandet av Ukrainsk export till EU, vilket i viss utsträckning skedde genom ett avtal 2016. Tillväxten inom Ukrainas kycklingproduktion ökar stressen inom EU ännu mer. Samtidigt exporterar EU kyckling till Ukraina så bilden är inte entydig.
Vi berättar här något om gällande frihandelsavtal mellan EU och Ukraina och publicerar även data ur en internationell jämförelse av produktionskostnader för kycklingproduktion.
OBSERVERA att den presenterade statistiken ska tas med en nypa salt och tolkas med försiktighet.

Ukraina är kycklingexportlandet som har nära till EU men inte är medlem i unionen. Landets företrädare har istället jobbat hårt för ett frihandelsavtal med EU och att Ukraina vill öka sin export till EU råder det ingen tvekan om. Det framgick när vi i Fjäderfä nr 3-2018 besökte departementet i Kiev och intervjuade viceministern Olga Trofimotseva och det framgår även i denna tidnings besök på MHP, (Myronivsky Hliboproduct Group som ägs av Yuriy Kosyuk).

Ukraina har också nått en bit på vägen med det avtal som man har med EU. Understundom beskylls dock Ukraina för att kringgå de överenskomna handelsreglerna med EU (se nedan) och länderna inom EU har all anledning att vara på sin vakt då kapaciteten i Ukrainas kycklingproduktion är stor, växande och sker till mycket låga kostnader.

Sammanfattningsvis kan sägas att produktionskostnaden för kyckling fram till och med slakt kan vara 25 procent lägre i Ukraina än för EU-medel, vilket framgår av figurer på sidorna 49 och 50. Danmark har ännu något högre produktionskostnader och den svenska nivån ligger högre än den danska …

Vägar in i EU
Företaget MHP står för uppskattningsvis hälften av den ukrainska produktionen av kyckling och företaget exporterar volymer som överstiger hela Sveriges kycklingproduktion flera gånger om. Men den ukrainska kycklingen landar knappast direkt på den svenska marknaden. Tidigare var Nederländerna den stora handelspartnern för ukrainsk matfågel och även om landet fortfarande är centralt för bland annat MHP som har egna anläggningar där, så uppges numera (2017) att Polen är det stora mottagarlandet (genomgångslandet) för tusentals ton ukrainskt kycklingkött. Andra länder som tar emot kyckling från Ukraina är Tyskland, Slovakien, Rumänien och till exempel Estland. Och sägas bör också att Ukraina avsätter betydande volymer på flera olika marknader som Mellanöstern, Asien och Afrika. MHP nämnde som intressanta länder exempelvis Egypten, Kina och Japan vid Fjäderfäs besök på företaget.

Irritation kring handelsavtalet
Ukraina har förhandlat till sig ett avtal med EU som berättigar landet att exportera vissa kycklingprodukter till EU, trots att man inte är med i Unionen (även om landet officiellt strävar efter medlemskap).
Avtalet – frihandelsavtalet (AA/DCFTA) – medger att tullfria begränsade (kvoterade) volymer av vissa produkter släpps in i EU.

Följer man diskussioner inom EU-parlamentet (www.europarl.europa.eu) så framgår det att ledamöter under en tid har uttryckt irritation över Ukrainas sätt att använda sitt handelsavtal med EU. I maj 2018 påtalade till exempel en ledamot att Ukraina exporterar kycklingbröst på ett sätt som syftar till att kringgå reglerna. Denna ledamot krävde i sitt inlägg att Ukrainas export till EU redovisas fullständigt när det gäller exporterade volymer produkt för produkt under åren 2014, 2015, 2016 och 2017. Detta ville ledamoten sedan få redovisat i jämförelse med överenskomna kvoter. Han ville också att EU ska vidta motåtgärder genom krav som: ”What measures does the Commission intend to take to prevent such irregularities?”

En annan ledamot frågade i ett inlägg i juli 2018 hur EU-kommissionen planerar för att täppa till detta ”kryphål” som Ukraina utnyttjar. Det finns även parlamentariker som har ställt frågor kring djurvälfärden i Ukraina eftersom det i avtalet krävs att djurhållningen lever upp till de regler som gäller inom EU. Nämnas kan att Ukraina inte har några djurhållningsregler som står i paritet till EU:s men de företag som vill exportera måste uppfylla EU:s regler, vilket de troligen också gör, enligt Fjäderfäs källor. Irritationen är således stor på sina håll inom EU och avtalet mellan EU och Ukraina ifrågasätts av vissa parlamentariker.

Många upprörda
Att avtalet diskuteras bland dem som värnar unionens matfågelproduktion och att man störs av Ukrainas eventuella ”överutnyttjande” av frihandelsavtalet, bör också ses mot bakgrund av att Ukraina (landets lantbruksföretag) även har fått hjälp med investeringar både genom inhemska statliga stöd och genom omfattande lån från den europeiska investeringsbanken. Detta påtalade en parlamentariker i juli 2018 på följande sätt: ”MHP is at the centre of controversy in Ukraine as a recipient of large state subsidies and loans amounting to over EUR 500 million from public European banks, such as the European Investment Bank and the European Bank for Reconstruction and Development”.

Ytterligare en parlamentariker påtalade i juni 2018 att importen från Ukraina har ökat med 88 procent mellan 2015 och 2017 och att ukrainsk kyckling säljs till ett pris som är 40 procent lägre än priserna inom EU. EU:s egen rapport “EU Market Situation for Poultry” bekräftar att Ukraina är aggressivt på EU-marknaden.

Under januari till augusti 2018 så visar siffror i rapporten att ukrainskt fjäderfäkött (huvudsakligen kyckling) har ökat med 70 procent jämfört med samma period föregående år. Thailand (38 %) och Brasilien (35 %) är alltjämt de största exportörerna till EU men Ukraina ligger som klar trea med följande ökande utveckling av nivåerna för andel av det fjäderfäkött som tas in i EU: 2014: 2,4 %, 2015: 4,9 %, 2016: 3,2 % samt för jan-aug 2017: 9,9 % och 2018: 16,1 %.

Till och med Polen oroas
Sammantaget kan konstateras att många bland ledamöterna i EU-parlamentet, och bland europeiska uppfödare med hela industrin inom EU, anser att det finns all anledning att bekämpa lågprisimporten från Ukraina, i synnerhet som kapaciteten i Ukrainas kycklingproduktion är stor, växande och sker till mycket låga kostnader. Upprörda röster hörs från flera länder, bland annat Frankrike (Doux), Tyskland och till och med Polen oroas. Så här sa Łukasz Dominiak, som är vd för branschorganisation Poland's National Poultry Council, i somras: ”We have a huge increase in imports from Ukraine. We treat it as the main danger for our internal EU market”.

Lågprisproduktion
Att kostnaderna är extremt låga i Ukraina framgår bland annat av tabellerna nedan där Peter van Horne har sammanställt jämförande siffror för länder både inom och utom Europa. Han beräknar att EU-reglerna för salmonellakontroll, miljö, djurskydd med mera kostar fem eurocent per kilo producerad kyckling i primärledet, vilket motsvarar sex procent av de totala produktionskostnaderna.
Sveriges högre krav och kostnader kommenteras inte, eftersom Sverige inte ingår i undersökningen.

Ukrainas kostnadsfördelar gäller i stort sett på varje kostnadspost i kycklingkalkylen och Peter van Horne skriver också att det även i slakteriledet finns fördyrande regler inom EU, jämfört med i Ukraina.
Alltid en osäkerhet i inrapporterat material
Ukraina exporterar således till EU. Men noterbart är att EU också exporterar till Ukraina, så handelsbilden är inte entydig.

Det bör poängteras att olika länder har olika metoder för att samla in och leverera statistik till Avec och EU. Det gör att presenterade siffror inte ska tolkas som exakta uppgifter utan mer som riktningsangivelser. Att Sverige har höga kostnader medan Ukraina och Polen har låga, kan dock slås fast.

Sven Secher
Artikeln är publicerad i Fjäderfä nr 1-2019. I papperstidningen finns även flera grafer vid artikeltexten.


Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.