2019-01-21

Jordbruksverkets experter ger sin syn på utsättningarna för landets matförsörjning
“Vi har alla ett ansvar”

Vi har alla ett ansvar att välja hållbart producerad mat och vi måste också vara beredda att betala för den.
Detta skrev tre ledande företrädare för Jordbruksverket i en debattartikel i Dagens Nyheter den 23/12 år 2018, och Fjäderfä återger här huvuddragen i artikeln.

Av artikeln på sidorna 16-19 i denna tidning framgår att den andel av livmedlens butikspris som går till den svenska lantbruksföretagaren är  låg och verkligheten – att lantbruksföretagande är en ekonomiskt pressad verksamhet – känner läsare av Fjäderfä väl till. Däremot är det inte alltid som omvärlden förstår rådande förhållanden.
I en debattartikel i Dagens Nyheter den 23 december 2018 ger Jordbruksverkets Jonas Fjertorp, utvecklingsstrateg, Håkan Henriksson, divisions-direktör och Harald Svensson, chefsekonom, sin syn på sambanden kring Sveriges livsmedelsproduktion.

Bra är ...
Författarna konstaterar att svensk produktion står för många goda värden och bland annat ligger bra till när det gäller att bidra till en hållbar utveckling. De skriver: “En ökad svensk produktion bidrar globalt till en hållbar utveckling, eftersom den svenska maten är mer klimatsmart och hållbart producerad än mycket av den importerade”. Sammanfattningen av dessa positiva sidor lyder sålunda: “Sverige har en livmedelsproduktion i världsklass”.

Bekymren är ...
Därefter konstaterar författarna att det finns ett bekymmer: Lönsamheten. Och de skriver så här: “Intäkter minus kostnader räcker inte på långa vägar för att betala för det arbete som krävs för att prodcucera hållbar svensk mat. Om vi ska kunna säkra tillgången till svenska livsmedel behöver lönsamheten öka avsevärt”.

Ansvaret ligger på ...
Fjertorp, Henriksson och Svensson menar därefter att ansvaret i detta sammanhang gäller oss alla: “Vi har alla ett ansvar att välja hållbart producerad mat, oavsett om vi är konsumenter eller inköpare till livsmedelsindustrin, dagligvaruhandeln, offentliga sektorn eller restauranger”, och författarna fortsätter: “Vi måste också vara beredda att betala för maten. Vi kan inte räkna med att någon vill producera framtidens hållbara mat åt oss andra utan att få skäligt betalt för sitt arbete”.
Författarna skriver också att svensk produktion använder minst antibiotika till livsmedelsproducerande djur av alla EU-länder. “Detta beror inte minst på att vi har ett högt djurskydd och ett gott smittskydd med få sjukdomar", skriver de.

Svenska animalieproducenter har anledning att gå raka i ryggen skriver man och i artikeln påpekas att livsmedelsproduktion är en långsiktig verksamhet som många gånger kräver stora investeringar. Den svaga lönsamheten gör dock att företagen saknar förutsättningar för att investera och följden av lönsamhetsproblemen blir även att det är svårt att som ung komma in i branshcen. Fjertorp, Henriksson och Svensson skriver också att efterfrågan på hållbar dyrare mat måste vara stabil för att svensk produktion ska kunna utvecklas och öka. Men detta kan inte regleras fram, slår man fast. Istället är det konsumenterna som framöver måste ta ett ökat ansvar för sina konsumtionsval, menar Jordbruksverkets tjänstemän.

Sven Secher
Kommentar

I “allas ansvar” torde även myndigheterna ingå. Förhoppningsvis kan vi nu förvänta oss effektivare myndigheter som underlättar, inte krånglar till det, för landets företag inom lantbruks och livsmedelsbranschen i Sverige.                                              
Publicerat i tidningen Fjäderfä nummer 1-2019.


Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.