2019-01-21

Hur mycket går egentligen till fjäderfäföretagaren?

Hur mycket av matkronan stannar egentligen hos företagaren som föder upp kyckling eller producerar ägg?
Svaret är betydligt mindre än de 14 respektive 39 procent som LRF anger som “Bondens andel av matkassen”.

Av: Sven Secher
Källor: LRF:s rapport “Matkronan” och branschmaterial.

Lantbruksföretagens andel av matkronan när det gäller kyckling, alltså den andel som tillfaller kycklinguppfödaren av slutvärdet på den butiksfärdiga   svenska kycklingen, är enligt LRF:s undersökning cirka 14 procent. Motsvarande siffra för svenska ägg, är för äggproducenten 39 procent. Detta framgår av föregående sidor.  
För respektive bransch bör noteras att både slakterierna och äggpackerierna räknas till industrin i LRF:s rapport och det är både små och stora aktörer inom dessa led som räknas till industriledet.

Hur ska man uppfatta dessa siffror?
Tjänar äggproducenten så mycket bättre än kycklinguppfödaren?
Går 14 respektive 39 procent till kycklinguppfödaren respektive äggproducenten?

LRF skriver i sin rapport gällande kycklingbranschen att “Bondens andel blir så låg som 14 procent” och för äggproducenten att “Bondens andel blir så stor som 39 procent”.

Vad betyder detta? Hur mycket och hur stor andel av butiksvärdet stannar i verkligheten, egentligen, enbart hos lantbruksföretagaren?
Fjäderfä gör nedan ett försök att grovt skatta den andel av hela matkronan som i verkligheten tillfaller kycklinguppfödaren respektive äggproducenten. Beräkningen av vad som blir kvar på gården som ersättning till den lantbruksföretagare som föder upp kycklingar respektive producerar ägg har gjorts genom att avdrag har skett för de andelar som går vidare till lantbrukarens leverantörer.

Låt oss alltså resonera vidare, med utgångspunkt från det gårdstun som den svenska kycklinguppfödaren och den svenska äggproducenten står på.
LRF:s begrepp “Bonden” innefattar hela produktionen fram till och med lantbrukaren, vilket betyder att det som ska rymmas inom dessa 14 respektive 39 procent är alla kostnader i produktionens samtliga led som föregår lantbruksföretagaren samt de kostnader som finns i produktionen på gården. Det betyder att foderindustrin ska ersättas för foderleveranserna och att livdjursproducenterna ska få sin betalning för djuren (daggamla kycklingar resp 16-veckors unghöns). Dessutom ska lantbrukaren betala de fakturor som kommer från leverantörer av byggnader, stallinredning, el, försäkringar med mera. Till detta tillkommer de avgifter som myndigheterna tar av lantbrukaren samt den ersättning som lantbruksföretagaren betalar till banker för lån av pengar.

Att kycklinguppfödaren och äggproducenten ska betala alla dessa produktionskostnader, är givetvis väl bekant för Fjäderfäs läsare och undertecknad har hel-ler ingen anledning att kritisera LRF:s beräkningar.
Däremot anser Fjäderfä att kommunikationen av ett så gediget material som det som LRF har tagit fram kunde göras tydligare – när budskapet sprids till omvärlden. Att säga att “Bonden” (underförstått kycklinguppfödaren respektive äggproducenten) får 14 respektive 39 procent blir missvisande. Visserligen skriver LRF i rapporten: “En viktig skillnad mellan bondens andel och övriga svenska aktörer är att bondens andel ska täcka samtliga kostnader för att producera varan medan råvarukostnaden redan är betald för övriga led”. Men det borde framgå än klarare att det handlar om “procent av procent” när ersättningen till lantbrukaren preciseras. Det som anges är helt enkelt gårdens omsättning, inte “det som bonden får”. Slutsatsen är att den verkliga andelen som kycklinguppfödaren respektive äggproducenten får av matkronan är betydligt mindre än 14 respektive 39 procent.

Observera att kalkyluppställningarna nedan inte ska tas som exakta andelar. Procentandelarna är skattade och syftet med uppställningarna är att vidga och fördjupa förståelsen av var pengarna hamnar. Och därmed också skälen till att mat av bra kvalitet måste kosta (mer än den gör i dag).                            

Sven Secher
Artikeln är publicerad i papperstidningen Fjäderfä nr 1-2019 där också två grafer och två tabeller över "produktionskronan" för kycklinguppfödning respektive produktion av ägg visas.

I samma tidning redovisas även LRF:s presentation av "Matkronan" med kommentarer av LRF:s ordförande Palle borgström. Denna artikel finns även på denna hemsida, sök efter den i artikelarkivet.


Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.