2019-03-08

Personliga höns – finns “Svenssonhönan”?

– Alla vi som spenderar tid med höns och som umgås och observerar dem, har nog insett att de är rätt så personliga.
Det skriver Hanne Løvlie, forskare på Linköpings universitet och hon sammanfattar i denna artikel lite av de senaste forskningsrönen kring just personligheten hos hönsen.

Med djurs personlighet menar vi forskare när individer från samma art beter sig olika varandra, och att det sätt de beter sig på ändå är rätt likartat inom individen. Med andra ord att det sätt en individ beter sig på – i vårat fall en höna eller tupp – är rätt beskrivande för just denna.

Feg blir fegare
Detta kan yttra sig genom att en lite fegare kyckling förblir lite fegare också som vuxen, eller att den utforskande hönan fortsätter att utforska. Denna beskrivning av personlighet hos djur delar likheter med hur vi beskriver personlighet hos människan, fast hos människan brukar vi inkludera också hur man känner och tänker. Dit har vi inte kommit än med djuren (eller hönsen). Om man däremot håller sig till det vi beteendeforskare faktisk kan undersöka och mäta, så som hur individer beter sig i naturliga situationer eller i testsituationer, så går det att beskriva och kartlägga vilken personlighet också våra höns har.

Vetenskap kring personlighet
Forskning kring djurs personlighet har blommat upp de senaste åren. Innan var fokus mera på hur en ”mede individ” (finns det en svensson-höna?) beter sig, och man var nog lite orolig för att ovetenskapligt tillägga djuren mänskliga egenskaper. Men ett gäng aktade forskare kom fram till en definition av personlighet som ändå fungerade rätt bra även på djur, utan att vi behövde veta vad de tyckte och tänkte om livet. Och när forskningsområdet fick fäste och det gick att forska på detta på ett vetenskapligt sätt (vi forskare får ju inte tycka hur som helst, vi måste ju kunna tydligt beskriva hur vi har gått till väga, resultaten måste analyseras statistiskt och tillförlitligt, de måste kunna replikeras med liknande resultat osv), så tog forskningen kring djurs personlighet fart. Man har forskat kring detta hos en rad djur nu: däggdjur, fiskar, fåglar och även insekten har uppvisat sådana konsekventa beteendeskillnader. De vanligaste djuren som forskas på kring djurs personlighet är gnagare, talgoxe och storspigg (en rätt liten, rätt vanlig fisk).

Det är fortfarande inte klart varför djur har personlighet. I min forskargrupp vid Linköpings universitet använder vi främst höns som studieart. Det är inte många forskargrupper i världen som använder höns som den art de fokuserar på, särskilt inte för personlighetsforskning. Men vi har gjort detta ett tag nu och temat för nästan all den forskning vi bedriver faller in under “orsaker och konsekvenser av att djur (läs: höns) har personlighet”.

Den vilda anfadern ...
Jag har inga egna höns men har använt höns länge i min beteendeforskning. Delvis har jag jobbat mycket med gammalsvensk dvärghöna, samt den vilda anfadern till alla tamhöns, det röda djungelhönset. Det senare ser ut rätt mycket som gammalsvensk dvärghöna, och även om vi inte direkt har undersökt detta, så beter de två sig rätt lika varandra också. De båda går att vänja vid folk (och forskare) om man går lite försiktigt fram, vilket i sin tur gör att man kan göra rätt nära observationer när de utför sina naturliga beteenden. Detta förvånar nog inte er hönsmänniskor som läser tidningen Fjäderfä, men tänk er hur svårt det förmodigen kan vara för de som forskar på talgoxe eller spigg. Där är det mycket svårare att kunna observera naturliga beteenden utan att djuren skräms, särskilt om man vill placera djuren i någon testsituation och studera andra beteenden än panik.

De har personlighetsdrag
Vad har vi då kommit fram till i vår forskning?
Jo, höns verkar påminna om andra djur och de personlighetsdrag som vi undersöker och kan beskriva hos hönsen påminner om personlighetsdrag noterade hos också en del andra djur; höns skiljer sig konsekvent i hur utforskande och aktiva de är, hur fega eller tuffa, hur sociala och aggressiva de är (och för det sistnämnda så menar jag normala nivåer av aggression som väl socialiserade höns, som våra försökshöns är, ibland kan utöva mot individ av samma art och kön, inte ovanligt höga halter av aggression som kan exempelvis ses när tuppar har växt upp ensamma och beter sig mera som pöbel än vettigt ”folk”). Utforskande och feghet mäter vi genom att exponera hönsen för nya miljöer och objekt, aggression och hur sociala de är mäter vi när de får interagera med andra höns.

Tuffare hönor
Tuppar brukar vara lite mera aktiva och utforskande än hönorna, och hönorna lite tuffare än tupparna. För vissa av dessa personlighetsdrag har vi undersökt vad som kan orsaka att individer har olika personlighet och hur det går i livet för höns med olika personligheter. Personlighet kan till exempel påverka vilken tupp som blir dominant i en flock (naturliga flockar har ju oftast båda flera tuppar och hönor).

Faktorer som ger hög ranking
Tuppar som är mera utforskande, mera vaksamma, eller mera på i social interaktioner, är alla tre personlighetsdrag som oberoende av varandra kan leda till att en tupp får högre rank. Sen är det också så att när en tupp har en viss grad av status, så leder det till att han beter sig olika än om han blir lågrankad; dominanta tuppar är mera utforskande och vaksamma än lägre rankade tuppar. Hur tuff en tupp var i dessa experiment påverkades dock inte märkbart av hans status.

Personlighet påverkar därmed beteendet och både den sociala rollen en individ får och den sociala rol-len en individ har. Vad som påverkar status hos hönorna har vi inte forskat så mycket på än, även om personlighet troligen spelar roll där också.

Ingen är bäst på allt
Vi har också forskat en del nu kring hur personlighet och olika aspekter av kognition (dvs hur en individ tar in, processar och agerar på information från sin omgivning) kan hänga ihop. Hos hönsen verkar det hänga ihop hur utforskande och snabblärda de är i våra svåraste inlärningsförsök. Detta gäller i alla fall kycklingar och höns; tuppar är svåra att träna, även för tålmodiga hönsforskare. Tuppar är nämligen inte villiga att jobba lika hårt för en liten mjölmask, som hönorna gladligen gör. Sedan är det inte så att om en höna är smart på ett test, så behöver den inte vara smart på ett annat. Med andra ord, vi hittar inte super-intelligenta höns, men de flesta höns är bra på i alla fall något av våra tester.

Optimisttester
För att undersöka variation i hur hönor ser och tolkar sin värld har vi utvecklat ett test där vi kan undersöka om hönsen ser ”glaset som halvtomt eller halvfullt”. Vi gör det genom att belöna de på svart och inte på vitt, och sen undersöker vi deras beteenderespons till okända, gråa symboler; beter de sig som att de tror att färgen är svart eller vit, det vill säga som om de kommer hitta mask eller inte vid denna mellangråa färgen. Ett liknande test har används hos andra djur för att försöka förstå hur optimistiskt eller pessimistiskt de är lagda. Också höns varierar i hur optimistiskt lagda de är, vilket verkar variera med dopamin-nivåer i hjärnan. Som det mesta inombiologi, både gener och miljö påverkar hur man blir som man blir. Det är liknande för hönsen och så också för deras personlighet.

Släktskapet
Vi har hållit koll på släktskapet på våra försökshöns för att kunna beräkna hur lika släktingar faktisk är varandra. Och föräldrar och syskon är mera lika varandra, i alla fall i vissa personlighetsdrag (så som hur utforskande de är), än obesläktade höns.

Miljön
Miljö påverkar såklart också. Höns lever ju rätt länge och lär sig av och om sin omgivning under livets gång. Våra försökshöns som deltog i flera olika inlärningsförsök och annat kognitivt testande som kycklingar, betedde sig lite annorlunda senare som vuxna; de var lite mer vaksamma och som om de hade lärt sig vara mer uppmärksamma på det som hände runt dem.
Miljö påverkade också stresståligheten (i alla fall hos leghornhönor); de som växte upp i en mer torftig miljö var mindre resistenta mot stress senare, än de som växte upp i en mera komplex och berikad miljö. En bra miljö liksom buffrade mot ytterligare stress som kan dyka upp.

Jag har i denna artikel mycket övergripande beskrivit något av senare års personlighetsforskning med höns som studieart. Kanske anade ni som fackfolk en del av detta redan, ni som har umgåtts mycket med höns. Min förhoppning är att mina rader kanske kan ge er lite ökad respekt för era ”yra höns” och ”hönshjärnor” som finns där ute i era hönsstallar.

Hanne Løvlie
Publicerat i Fjäderfä nr 2-2019.

Om du vill veta mer om forskningen på Linköpings universitet kring höns och beteende och ta del av de vetenskapliga publikationer (på engelska) som ligger till grund för artikeln ovan, så kan du maila Hanne på: hanne.lovlie@liu.se.