2019-02-24

Var tredje kommun vet inte ...

Var tredje svensk kommun VET INTE om de köper in svenskt fågelkött till sina kök. Fjäderfä konstaterar:
Den nationella livsmedelsstrategin ligger på utredningsbordet. Men staten själv vet (fortfarande) inte vad man lägger på matbordet.

Som konsument kan man välja själv vad man äter. Barn, sjuka och äldre på boenden får äta det som serveras. Fördelarna med svenska livsmedel är allmänt kända men tydligen väger dessa lätt i praktiken för staten själv då mer än var tredje av Sveriges kommuner inte vet, eller inte vill svara på, om de köper in svenska livsmedel.

Det visar Livsmedelsverkets rapport Fakta om offentliga måltider 2018 där man kartlagt måltider i kommunala serveringar.

Regeringens målsättning i den nationella Livsmedelsstrategin är som bekant att öka Sveriges produktion av livsmedel och några av frågorna i undersökningen rör andelen produkter med svenskt ursprung. Enligt ett pressmeddelande från LRF i december 2018 så köper 45 procent av kommunerna  svenskt obearbetat fågelkött och det är ju bra, kommenterar Pirjo Gustafsson, ansvarig för offentlig upphandling på LRF.

– Men 36 procent uppger att de inte vet, eller vill inte svara, när det gäller köttet. Det är anmärkningsvärt, tycker vi, och även Livsmedelsverket själva.
Att kommuner inte vet, eller inte vill svara, beror förmodligen på att endast varannan kommun följer upp sin måltidsverksamhet med nyckeltal. Livsmedelsverket kommenterar också att det finns ett behov av bättre uppföljning av de offentliga måltiderna.

– Bristen på svar från så många är en utmaning och samtidigt en möjlighet. Det finns en vilja i storhushållsbranschen att köpa svenskt och man efterlyser verktyg som gör det lättare, säger Pirjo.

Källor: Livsmedelsverket och LRF.

Sven Secher
Publicerat i Fjäderfä nr 2-2019.