2019-02-15

Henning Trozelli, kycklinguppfödare:
Prisjusteringar ska ske snabbt och landa hos konsumenten

Henning Trozelli driver tillsammans med sin familj Björnsnäs gård och företaget TROAB men han är även engagerad i det branschgemensamma arbetet, dels som ordförande i kycklinguppfödarnas förhandlingsgrupp inom Kronfågel, dels som ordförande i Stiftelsen Svenska Kycklinguppfödare.
Vi intervjuar här Henning Trozelli i slutet av januari 2019 och diskuterar de kostnadshöjningar som har skett under det senaste året i kycklinguppfödningen.

2018 var ett tufft år med kraftiga ökningar av foderpriserna. Så småningom kom höjningar av kycklingpriset. Fick ni rimliga höjningar av kycklingpriset och hur bedömer du att läget är nu inför 2019, när det gäller lönsamheten rent generellt hos kycklinguppfödaren?
– När priserna på kycklingköttet sent omsider höjdes var de, som du säger, rimliga. Ett av många problem som vi hade var fördröjningen. En prisjustering, ner eller upp, ska gå fort, reflektera verkligheten och omedelbart landa hos konsumenten. Men så fungerade det inte.

Detaljhandeln ger sig själva rät-ten att styra när prisjusteringar ska få göras. I det här fallet flyttades justeringstidpunkten framåt. Ett annat problem är att detaljhandeln inte tittar på de faktiska foderkostnaderna utan istället utgår ifrån internationella råvarubörser. Uppfödarna är kontraktuellt bundna till att köpa sitt foder från godkända inhemska leverantörer. Det är den faktiska pris-nivån för oss uppfödare. Inte FOB Hamburg eller CIF Odessa.

– Med andra ord, min känsla är att det inte var slakterierna utan detaljhandeln som bromsade att föra råvarukostnaden vidare till konsumenten. Foderleverantörerna fick igenom sin ökning och sen stannade den onödigt länge hos uppfödaren som ensam fick ta smällen.

– Foderkostnaden är en kostnad, bland flera. Diesel, el, löner, strö och andra kostnader har också alla stigit kraftigt. Därför är läget sämre lönsamhetsmässigt inför 2019. Det går inte att blunda för det faktumet.

Det förekommer återkommande mediainslag som talar om campylobakter i svensk kyckling. Hur lig-ger nivåerna och hur ser du på debatten?
– En känslig fråga med många svar. Just nu har jag inte den exakta statistiken tillhands men nivåerna är mycket låga. Under de gränsvärden vi har. Därför ska det här inte vara en debatt längre men det är det. Som uppfödare är jag oerhört stolt över det kontroll- och kvalitetsprogram som vi har inom branschen. Det är en garant  för att vi oftast är bäst. Uppfödarna är måna om att arbeta inom ”bästa tillgängliga kunskap.” Vi tar råd av varandra och från den expertis som finns tillgänglig.

– Som matkonsument med en viss insikt i problematiken, himlar jag med ögonen när jag ser hur vissa matjournalister och andra piskar upp rädslan för svensk mat. Vad gäller campolybacter kan vi inte ha en nollvision men det verkar som om den inoffi- ciella ribban är på väg.
 
Konsumtionsutvecklingen av kyckling har under en rad år varit fantastisk men den dämpades något under det senaste året. Samtidigt byggs det alltjämt en del och det tillkommer därmed nya uppfödningsytor i branschen.

Hur ser du på detta och vilken bedömning gör du av marknadsläget framöver?
– Tills för något eller några år sedan hade vi ett system som byggde på att hela branchen skulle växa i symbios. Tack vare det systemet såg vi till att alla led i kedjan kunde leva vidare i takt med marknaden. Det systemet börjar nu luckras upp. Vi har nu, som du mycket riktigt påpekar, betydligt mer uppfödningsytor än vad vi behöver och flera är på väg in. Tillgången på ytor ökar. Slaktkapaciteten har däremot inte vuxit i takt med ytorna. Därför är prognosen om uppfödarnas framtid enkel. Den försämrade ekonomi som vi redan har fått känna av kommer att fortsätta nedåt.
 
Vilka ytterligare förhoppningar har du på 2019, som svensk kycklinguppfödare?
– Vad jag sade ovan i mina svar är ingen förhoppning utan realitet men man ska alltid gå in i ett nytt år, full med ny energi och stora förhoppningar.
Mina förhoppningar är följande:
• Campolybacterdiskussionen kommer att försvin-na då det inte längre finns något att peka på.
• Uppfödarna kommer att leverera en fin kvalitetskyckling.  
• De svenska konsumenterna kommer mer och mer att uppskatta en spårbar svensk kvalitetskyckling.
• Importen sjunker och lagom till midsommar kommer de svenska konsumenterna också att insistera på att betala för den extra matkvaliten.
• Den prishöjningen kommer självklart uppfödarna till godo då det är vi som levererar den och står bakom den.
• Vi kommer också att se ett mer positivt fokus på svenskt vitt kött från universitet, landsting och kommuner.
• Jag har dessutom stora förhoppningar på bra skördar som gör att foderpriserna kommer att återgå till en mer normal nivå.  
 
Fjäderfä hade nöjet att besöka din och er familjs gård, Björnsnäs gård utanför Norrköping för snart ett år sedan. Vad har hänt under det gångna året och vad siktar ni på framgent?
– Desto äldre du blir desto fortare går åren. Det känner jag och det här året med alla sina utmaningar bara försvann. Man vänder sig tillbaka, kliar sig i nacken och undrar vad vi egentligen åstadkom?
– Så det är en bra fråga du ställer. Inom kycklinguppfödningen arbetade vi stenhårt med att förfina våra rutiner. Vi såg över allting som eventuellt kan orsaka campolybacter eller påverka vår produktionskvalitet. Kalla det gärna förebyggande felsökning. Med de långa uppehållen vi hade under 2018 tog vi tillfället i akt att se över husen inne och ute. Vi investerade i ny belysning och nya luftintag i vissa stallar.

Inom lantbruket var det berg- och dalbana. Lagom tills torkan anlände färdigställde vi ytterligare lagringsutrymme för vårt fodervete. Sen satt jag på på tok för länge vid dikeskanten och försökte prata upp de glesa stråna som fanns där så att vi skulle få fylla våra nya och fina silos. Förhoppningsvis får vi göra det i år istället ...  

Sven Secher
Publicerat i papperstidningen Fjäderfä nr 2-2019.

Fotnot
1. Henning Trozelli driver tillsammans med sin familj Björnsnäs gård och företaget TROAB. Gården ligger utanför Norrköping och man har dels äldre kycklingstallar från 1990, dels två stallar från 2013. Totalt 8 000 kvadratmeter och slakteri är Kronfågel. Fjäderfä besökte gården i i nummer 5-2018.
2. I Fjäderfä nr 2-2019 berättar även vi att Stiftelsen Svenska Kycklinguppfödare nu satsar stort på forskning om kyckling. (Se även artikel på denna webb).