2019-02-16

Grön entreprenör
– läs om vad du och dina kollegor sa om framtiden

“En bok om ett land fullt av möjligheter”.
Så inleds skriften (boken) “Grön entreprenör” och utgivare är LRF. Detta är en genomgång av det svenska lantbrukets position och framtida möjligheter. I inledningen av Grön entreprenör ställer LRF:s ordförande Palle Borgström frågan: “Vad innebär det att producera ägg?”
Frågan besvaras säkert bäst av er som producerar ägg men det är ändå intressant att LRF denna gång kom-menterar även såväl ägg- som matfågelbranschen.

I boken Grön entreprenör har LRF sammanställt fakta och tips om 25 olika verksamheter inom den så kallade gröna sektorn. Detta är alltså lantbruks- och landsbygdsföretagande i vid bemärkelse där gårdar och företag sysselsätter tiotusentals svenskar.

LRF skriver att målet med boken är att ge en bild av möjligheter och utmaningar, plus lite nybörjartips till alla nyfikna. För att beskriva hur “landet fullt av möjligheter” ser ut, har författarna valt att dela in kapitlen i djur, odling, förädling & tjänster samt skog & energi.
Frågor som har ställts till företagarna (Ipsos intervjuade 2017 LRF:s medlemmar) handlar bland annat om lönsamheten, investeringsplaner, tankar om framtiden, anställning och en eventuell försäljning av företaget. Även andra källor och underlag till bokens sammanställningar har använts.

Kapitlet djur
Den som bläddrar bland “djursidorna” finner att det handlar om allt från biet till mjölkkon. Däremellan, kan vi väl säga att både värphönan och slaktkycklingen befinner sig. På fjäderfäsidan så tar LRF för övrigt även upp gås, anka och kalkon samt även struts.

Ägg
LRF inleder med att konstatera att äggkonsumtionen ökar och att dagens äggföretagare ser ljust på framtiden (observera att intervjuundersökningen gjordes under 2017). När det gäller konsumtionen så konstaterar LRF att den har ökat med 23 procent från 2006 till 2015 och att svenskarna äter något mer ägg per capita än EU-genomsnittet (14,7 kg jämfört med 12,5 kg per person). Man konstaterar också att sortimentet “ekologiskt” har rönt stora framgångar (undersökningen sträcker sig som nämnts inte fram till dags dato där denna ökning har avstannat).

LRF diskuterar en del kring vad det innebär att vara “småskalig” respektive “storskalig” äggproducent och konstaterar att försäljningen genom ett ägg-packeri är en avgörande faktor, framför allt för den storskalige. Man konstaterar att de “större” (över   30 000 värphöns, enligt LRF) har en högre investeringsvilja än de “mindre”.

Vad svarade då de intervjuade äggproducenterna i intervjun 2017? Jo, följande kan sammanfattande refereras:
• Fler än varannan tycker att lönsamheten är god
• Varannan tror på en god lönsamhet i framtiden
• De flesta sköter verksamheten inom familjen och var sjätte bedömer att de kommer att anställa
• Hälften överväger att investera under de närmsta tre åren och många av dem uppger att de är igång med projekteringen
• Tre av tio planerar att överlåta sin verksamhet inom fem år och var femte uppger att de kommer att sälja till någon utanför familjen.
LRF konstaterar även att “antalet köpare” (läs äggpackerier) är ganska få för den som satsar storskaligt som äggproducent och författarna konstaterar att detta har både för- och nackdelar. Packeriernas marknadskännedom framhålls som ett plus men att de är få begränsar äggproducenternas manöverutrymme. Att äggen “är färdiga” och kan säljas direkt till konsumenten framhålls också som ett plus för branschen.

Kyckling
“Kyckling fungerar på de flesta typer av gårdar och passar för den som gillar djur och har intresse för teknik”. Så inleds kapitlet om kyckling. Man slår också direkt fast att det oftast krävs kontrakt med ett slakteri.
Man konstaterar också att kycklingproduktionen är på frammarch, i stadig tillväxt, och att framtidstron bland kycklinguppfödarna är exceptionellt god, jämfört med andra delar av jordbruket. På frågan om lönsamheten i produktionen upplevs, svarar samtliga tillfrågade kycklinguppfödare att den är “mycket god” eller “ganska god” (även här bör noteras att intervjuundersökningen gjordes under 2017).

Att kycklingstallar sällan byggs på spekulation framhålls som en tillgång i branschen men samtidigt så kommer byråkratins bromsande och besvärande påverkan på branschen fram i intervjusvaren. LRF skriver: “När en producent har fått ett kontrakt med ett slakteri tar det två till tre år av tillståndsprövningar och byggande innan produktionen kan komma igång.
LRF skriver också att utmärkande för kycklingbranschen är att den “är tajt” och att navet är bransch-organisationen Svensk Fågel som har medlemmar i hela värdekedjan samt att man har en rad kontrollprogram kopplade till djurvälfärd och smittskydd, vissa program lagstadgade, andra frivilliga. Att kyckling är ett klimatsmart livsmedel finns också med i “Grön entreprenör” men LRF skriver att en osäkerhet inför framtiden kan vara frågan om kommande generationer av konsumenter kommer att vilja äta lika mycket kött som de gör i dag. Förväntningarna på ökad konsumtion ligger dock fast hos de intervjuade. Ökningstakten på tre till fem procent beöms kunna fortsätta.

När det gäller import och export så svarar de intervjuade att 40 procent är import och att detta kött som kommer från länder som Danmark, Tyskland, Polen och Thailand, i första hand går till storkök och restauranger. LRF har också fått med att kycklingfötter exporteras och bedömningen är att exporten ska kunna ökas så att alla delar av kycklingen kommer till användning. Slutligen kan vi nämna, enligt intervjuerna, att fyra av tio kycklingföretag ska säljas inom fem år och att hälften av dem ska ut på öppna marknaden.

Kända fakta – ändå intressant
Mycket av det som ovan refereras från den intervjuundersökning som LRF har gjort, är mycket väl kända fakta för dig som är verksam i branschen. Ändå kan det vara intressant att ta del av vad du och dina kollegor svarade på LRF:s frågor under 2017.

Att det i dag känns lite tyngre i både ägg- och fågelbranschen än det gjorde vid tiden för undersökningen, vet både du och jag liksom skälen därtill. Det viktiga kring tankarna om framtiden bör gälla vad som händer långsiktigt. I detta ligger svårigheten, att ingen kan veta. Men på goda grunder bör bedömningar kunna göras. Och kvar står, trots alla utmaningar som fjäderfäbranschen ständigt ställs inför: Ska man vara lantbruksföretagare så hör ägg- och matfågelproduktion till de intressantare.

Studien Grön entreprenör kan hämtas på adressen:
http://www.lrf.se/foretagande/omvarldsbevakning/gron-entreprenor

Sven Secher
Publicerat i Fjäderfä nr 2-2019.


Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.