2019-03-06

Lönsamt isländskt äggföretagande


Besök hos ägg- och slaktkycklingproducenten Thorstein Sigmundsson

– Produktionen går mycket bra och lönsamheten är god. Detta är mitt liv och jag trivs verkligen.
Det säger den positive isländske ägg- och slaktkycklingproducenten Thorstein Sigmundsson när Fjäderfä hälsar på honom strax utanför Reykjavik.

Jag kör uppför och nedför, runt i kringelkrokar och passerar många nybyggda villor och flerfamiljshus. Kan det finnas en landsbygd, gårdar och fjäderfän här, nästan i stan?
Jodå, strax finner jag en liten grusväg som leder bort från bostadsområdena och in genom en mindre granskog och här öppnar sig vyn mot en liten insjö. Jag är framme hos Thorstein Sigmundsson som driver denna gård med en totalareal på två och en halv hektar sedan 1970.
– Jag var 19 år när jag flyttade hit och verksamheten här har blivit mitt liv, säger han med ett nöjt leende.

Lönsamma ägg
Thorstein har 9 000 värphöns (Lohmann) i oinredda burar i fyra våningar i fyra batterirader av märket Farmer Automatic i ett stall som han byggde för snart femtio år sedan. Dock är burarna bytta en gång – för åtta år sedan.
Thorstein säljer äggen i egen regi med sin son Sigmundur Thortsteinsson som förare av äggbilen. Såväl produktionen som försäljningen tycks gå bra.
– Hönorna fungerar bra och produktionen av äggen likaså, säger han och nämner att han själv står för uppfödningen av unghönsen i ett eget stall cirka 100 meter från värphönsstallet. Gården och hönsen är Thorsteins passion och stora intresse men det visar sig att han har fler intressen som odlare i det karga klimatet (mer om det längre ned i artikeln).

När jag frågar om lönsamheten så ser Thorstein lika nöjd ut. Livet som äggbonde är bra även betraktat ur ekonomisk synvinkel och det tycks inte vara något problem att få avsättning för äggen. Försäljningsvolymerna är jämna (utom då stallet står tomt mellan omgångarna) och inte heller tycks kundarbetet vara problematiskt. Tvärtom, försäljningen går smidigt utan alltför mycket telefonerande inför veckans leveranser som i stor utsträckning sker till hotell i trakten av Reykjavik.

– Såväl våra produktionskostnader som de priser som vi kan ta ut för äggen av kunderna har varit stabila under de senaste sex åren och det gör att verksamheten fungerar väl, säger Thorstein. Med reservation för språkförbistring – då Thorstein inte talar engelska – så tar han dryga 700 isländska kronor per kilo för buräggen, vilket motsvarar 58 svenska kronor (feb 2019). I äggboden är priset också högt, med svenska mått mätt. 20 stora ägg kostar nära hundra kronor, vilket alltså är cirka fem kronor styck. Äggbrickan med 30 ägg kostar i äggboden strax under fyra kronor per ägg.

Godaste äggen – även här
Gårdsbutiken är populär och besöks av många kunder som söker sig ned genom granskogen till äggboden. Även i denna äggbod ”finns de godaste äggen”, enligt kunderna, och på sommaren ökar försäljningen både på gården och bland övriga kunder kraftigt. Detta som en effekt av den turistnation som Island har blivit under senare år men annars ligger försäljningen i äggboden på 50-100 kilo om dagen. Att Thorstein har burhöns tycks inte vara någon fråga bland konsumenter och kunder och på Island är cirka 60 procent av hönsen inhysta i burar.

Stofnungi ehf är importbolaget
Thorstein har inte haft några problem med sjukdomar bland hönsen och ingen vaccinering sker på hans gård, säger han. I värphönsstallet sker endast torrengöring mellan omgångarna medan unghöns-stallet våtrengöres. Thorstein är också ordförande i Egg Manufactors Association som övervakar försörjningen av föräldradjur som sker genom import av ägg, kläckning samt karantänshållningen inklusive provtagning vid åtta veckor, innan flocken släpps vidare. Vilket är rutiner som vi känner igen från Sverige.
Motsvarig förening för kontrollerad tillförsel av föräldradjur på matfågelsidan heter Chicken Farmers association. Vi berättade om detta i Fjäderfä nummer 10-2018 och att det bolag som svarar för verksamheten heter Stofnungi ehf.

På Island dominerar två större integrerade äggföretag (har cirka 80 procent av både produktion och packeri med försäljning) och utöver dessa så finns det ett antal mindre producenter, varav Thorstein Sigmundsson är en av dem. Totalt så tar man varje år  fram cirka 210 000 unghöns för äggproduktionen på Island och det är rakt igenom Lohmann som används, i huvudsak vit men även bruna.
Tomhållningen i Thorsteins stallar ligger normalt på fyra till fem veckor mellan djuromgångarna. Två foderfaser används, både i unghönsuppfödningen och äggproduktionen.

Varmvatten finns
Värphönsstallet behöver inte värmas och knappast inte heller kylas i någon stor utsträckning då klimatet är ganska jämnt över året. Ofta håller sig utetemperaturen runt noll.
– Vintertid kanske vi någon gång får upp till minus tio grader och sommartid blir det sällan varmare än 10-15 grader, någon gång 20 grader. Men föregående sommar var ovanligt sval och det regnade varje dag hela sommaren, säger Torstein och för första och enda gången under mitt besök ser han lite missnöjd ut. Och jag tänker på den torra sommar som vi hade 2018 i Sverige …
Däremot har Thorstein givetvis möjlighet till uppvärmning i kyckling- och unghönsstallet, vilket ordnas enkelt och billigt med det heta vattnet som finns i marken. Detta stall byggde han 1985 och här är inredningen i dag densamma som från startåret.

Även en mindre kycklingproduktion
I källarplanet på unghönsstallet har Torstein en  mindre kycklinguppfödning med knappa 3 000 kycklingar per omgång. Det brukar bli fem omgångar per år och han säger att denna uppfödning mest är för att hålla stallavdelningen igång. Målvikten är 1 800 gram och det brukar ta 35 dagar. Fothälsan uppges vara mycket bra och coccidios, salmonella eller andra bekymmer har inte förekommit, enligt Thorstein.
Thorstein är en av Jón Magnus Jónssons kycklinguppfödare. Vi mötte ju fjäderfäproducenten (kläckare, uppfödare, slaktare) Jón Magnus i Fjäderfä nummer 10-2018. Thorstein får alltså de daggamla kycklingarna av Jón Magnus som också hämtar djuren hos Thorstein när slaktdagen är inne.
Thorstein och Jón Magnus samarbetar även på äggsidan då Jón Magnus kläcker de daggamla kycklingar som Thorstein sätter in i sitt unghönsstall.

Odlare i kargt område
När jag efter ett par trevliga timmar på Thorsteins gård är på väg att avsluta besöket och lämna gården, märker jag att han har något mer som han vill visa. Han tar med mig en bit in i granskogen och i en liten lucka visar det sig att här finns en överraskande verksamhet. Här får Thorstein ut-lopp för ytterligare en av sina passioner för här finns odlingar av äppelträd och andra bärbuskar samt bikupor. Men inget av detta finns på friland utan som framgår av bilderna så bedrivs trädförädlingen och försöken till produktion av frukt i växthus. Thorstein köper buskar och trädsorter från den kända handelsträdgården Blomqvists, i finska Österbotten som kan erbjuda många sorter för kärvt klimat.

Även bikuporna hålls i en täckt byggnad, en form av tält, som kan öppnas åt söder de sommardagar då vädret så tillåter. Jag berättade i Fjäderfä 10-2018 om vädret och klimatet på Island och även denna artikel bekräftar att det är tufft att vara trädgårdsodlare på Island om man vill skörda lite värmekrävande grödor. Livet som fjäderfähållare tycks på sätt och vis vara något enklare.

Sven Secher
Publicerat i Fjäderfä nr 3-2019.


Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.