2019-03-18

Många ville lära mer om ”Hönsens signaler”
– så tar du hand om stallets elitidrottare

Sällan har så många visat ett så stort intresse för att lära sig mer om hur man tar hand om hönan och optimerar sin äggproduktion. Detta vid två uppskattade kursdagar i februari under ledning av Sofia Hollstedt, Swedfarm. Fjäderfä återger här något av det mycket gedigna kursinnehållet.

Sofia Hollstedt hälsade äggproducenterna välkomna till kursdagen med att visa en bild på ett vackert ägg. ”Detta är vårt gemensamma mål”, sa hon och fortsatte:
– Vi vill alla att våra höns ska producera så många ägg som möjligt, av bra kvalitet, under sin livstid. För att nå dit, krävs att hönorna lever ett bra liv under lång tid. Hur man uppnår detta på bästa sätt är det som vi lite mer i detalj ska diskutera idag.

Allting rätt
Sofia beskrev dagens värphöns som elitidrottare som under lång tid ska prestera på högsta nivå. Tävlingssäsongen är lång och av hönan krävs att hon presterar uthålligt.
– En idrottare måste under tävlingssäsongen få absolut allting rätt. Han eller hon kan inte äta på McDonalds varannan dag och sova dåligt på nät-terna, då kommer inte de goda prestationerna på tävlingsbanan. Idrottaren kommer då inte att orka!
– Det är samma sak med våra hönor. De måste få allting rätt. Och det är vårt jobb att se till att hönsen får det så! Även på detaljnivå, sa hon och det var just detta – fördjupning på alla skötselområden – som kursdagen ägnades åt.

Lång tävlingssäsong
Under senare år med diskussionerna om vad aveln har åstadkommit när det gäller hönans uthållighet, så har ”tävlingssäsongens längd” diskuterats flitigt, alltså hur många veckor som hönsflocken kan behållas i produktion. Sofia menade att den faktor som främst påverkar i vilken vecka som det är ekonomiskt bäst att slakta hönan är det arbete som utförs på gården. Det är stallarbetet som sätter gränserna och den som ger sina hönor ”det där lilla extra” får också nöjet att se dem välmående värpa bra ägg under en längre tid än den som lyckas mind-re bra med de avgörande skötseldetaljerna.
– Du bör alltså själv ställa dig frågan om vilka mål du har för den insatta hönsflocken och utifrån detta ställa in alla skötselparametrar.

Frågor som inställer sig
Som bekant kan slaktåldern variera från drygt sjut-tionde veckan till över nittionde veckan på olika värphönsgårdar och det är självfallet flera olika faktorer, med aveln i botten, som styr vad som är lämpligt och bäst. Här finns till exempel faktorer som foder och utfodring, betalningssystem och äggpackarens (köparens) önskemål.

Dock är det alltså enligt Sofia Hollstedt gårdens och hönsskötarens arbete som fäller avgörandet. För det är ju så, att en kortare produktionsperiod kan vara rätt för den ene äggproducenten medan lång eller till och med mycket lång tid kan vara ekonomiskt bäst för den andra. Detta trots att hönsen på det stora hela har samma gener, kläckeri, uppfödning, insättning och skötsel generellt sett under värpperioden.

Frågor att ställa sig på företagsnivå kan vara:
Vad är rätt för min verksamhet och de förutsättningar som gäller för vår produktion av ägg?
Vilka mål har jag och vilken slaktålder är rimligen bäst att sikta på för mig och vårt ekonomiska utfall?
Vilka är de viktigaste skötselfaktorerna som vi ska tänka på för att nå våra mål i vår besättning?


Fler frågeställningar
Låt oss återvända till det dagliga arbetet i stallet. Sofia formulerade målet med stallarbetet så här:
• Hönan ska må bra
• Hönans fokus ska vara att producera ägg
• Äggen ska vara av hög kvalitet
– För att lyckas med dessa tre mål är det viktigt att tyda hönornas signaler. Och att agera därefter!

Sofia formulerade därefter tre viktiga frågor som ofta bör ställas när något överraskande eller avvikande möter den som kliver in till hönsflocken:
1. Vad ser jag?
2. Varför händer detta?
3. Vad ska jag göra?
För att besvara punkt ett tänker man på vikten av att titta, lukta och lyssna, vilket brukar sammanfattas under benämningen att använda sitt ”djuröga” och Sofia betonade betydelsen av detta.
– Ta en närmare titt, dels på den enskilda hönan, dels på flocken som helhet.

Vad är det då som man ska studera på hönan?
Det handlar om sådant som hönans fjädrar, ben och fötter, kräva, hull och bröstben, kloak, kam, näbb och ögon.
Sedan ska ju även smuts, ströbädd och gödseln studeras, liksom äggens kvalitet.

Störningar
Under punkten ”Vanliga störningar” under Sofia Hollstedts kursdag diskuterades hur slarvig eller felaktig hantering av en rad mycket grundläggande och viktiga produktionsfaktorer kan försämra eller ödelägga den lyckade äggproduktionen. Dessutom kan uppdykande smittor och sjukdomar förändra läget både snabbt och radikalt. Att arbeta förebyggande för att undvika sådana motgångar är givetvis av största vikt.

Betydande faktorer     
Vi kan inte i denna artikel referera allt som togs upp under kursdagen men nämnas kan att Sofia under den fortsatta kursdagen gick in på djupet av ett antal faktorer som hon anser är av absolut största vikt på de svenska värphönsgårdarna. Faktorer som hon anser idag utgör absolut störst påverkan på hönsens hållbarhet och produktion. Sofia avslutade dagen med:
– Många störningar går att undvika med ett relativt enkelt kontinuerligt arbete. När något sedan väl sker, se till att reagera snabbt! Då går det så otroligt mycket lättare att på ett enkelt sätt stoppa problemet. Ju mer du arbetar med hönsskötseln, desto högre blir lönsamheten.

Sven Secher
Fotnot:

Kursdagarna hölls på två platser i början av februari 2019: I östgötska Linköping och skånska Härnarp och dagarna samlade sammanlagt 120 deltagare.

Fler artiklar
Föredragshållaren själv, Sofia Hollstedt, återkommer själv med fördjupande artiklar kommande nummer av tidningen Fjäderfä.


Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.