Blandade synpunkter på matlandetpris bland Matlandetambassadörer

Matlandetpriset Årets Uppstickare 2012 har blivit omdebatterat för att det vinnande företaget är ett kött- och charkföretag som i huvudsak hanterar importerat kött. Bland annat importerad matfågel som kyckling och kalkon, som är producerad på ett sätt som inte är tillåtet i Sverige. Vi har frågat några av Matlandet Sveriges ambassadörer, om de tycker att detta är rimligt.

– Nej, det är inte rimligt. Vi bör vara aktsamma om de värden och kvalitetskriterier som vi står för.
Det säger Sörmlands matambassadör Hans Naess som förutom att vara matlandetambassadör jobbar med mataktiviteter av olika slag, bland annat det aktuella projektet ”Gastronomiska samtal” och ”Gastronomiskt forum 2013” där man vill ”föra ett kreativt samtal om svensk gastronomi”.

Hans Naess påpekar att det inte nödvändigtvis behöver vara svensk råvara när man som han och övriga ambassadörer ”vill sätta maten på agendan”. Men den råvara och det arbetssätt som man vill lyfta fram bör vara producerad på ett hållbart sätt och man ska inom Matlandet Sverige stå upp för de värden som vi till exempel har i den svenska djurskyddslagen, menar han.

Även Västergötlands Matlandetambassadör, Claes Wernerson, har varit med sedan landsbygdsdepartementet drog igång projektet med ambassadörer inom ramen för ”Matlandet Sverige” år 2010.
– Jag känner inte till kriterierna för hur man utser vinnaren i utmärkelsen Årets Uppstickare och därför vill jag inte uttala mig alltför bestämt. Spontant undrar jag hur man tänkt, när jag hör att LRF och regeringen satt i juryn. Det jag mer bestämt kan säga, är att jag tycker att Sverige har en väldigt bra djurskyddslag som vi måste se till att slå vakt om. Samtidigt är det inte rimligt att det i Sverige inte går att producera kyckling på ett sätt som är konkurrenskraftigt mot importen. Jag tycker att myndigheter som Jordbruksverket och Livsmedelsverket bör titta på detta, säger Claes Wernerson som driver Qvänum Mat & Malt mitt i ”Västgötaskafferiet”. Han och hustrun Annica använder i stort sett enbart svenska råvaror och det allra mesta från närområdet.

– Till vår restaurang köper vi endast in en del importerade kryddor, som kanel, och så här års exempelvis apelsiner. I övrigt är det närproducerade råvaror och jag kan konstatera att det sedan vi startade 2005 har blivit mycket enklare att hitta svenska leverantörer.
Claes Wernerson trycker bland annat på att han inte vill använda produkter där man jobbar med antibiotika förebyggande, på ett sätt som ibland sker utomlands men inte i Sverige.

– När det gäller just kyckling finns det också skillnader till svensk fördel när det gäller till exempel campylobacter.
Claes Wernerson tycker rent allmänt att man i Sverige pratar för mycket pris och för lite kvalitet.
– Jobba vidare på kvaliteten och tänk på att pris indikerar kvalitet. Varför inte dubbla priset på svensk kyckling, frågar sig Claes Wernerson. Han säger också att han hoppas att debatten framöver kommer att handla om skälen till att svensk produktion har svårt att klara konkurrensen och vilket stöd den svenska produktionen kan behöva.

Vi har även talat med Rolf Axel Nordström, Ängavallen, som är matambassadör i Skåne. Han konstaterar att vinnaren av priset Årets Uppstickare, Namir Zetali med företaget Qibbla Halal, utstrålar ett fantastiskt engagemang och att han är en spännande entreprenör.
– Jag konstaterar att inte heller föregående års pristagare, när det gäller Årets Uppstickare, har baserat sina verksamheter på endast svenska råvaror. Något som kan vara förvånande men pristagarna bör inte klandras.

– Jag tycker dock för min del att man bör basera livsmedelsproduktionen på lokalt producerad råvara från ekologisk produktion och, om det gäller djurhållning, frigående djur, säger Rolf Axel Nordström.
Han säger också att en stor del av hela idén med Matlandet Sverige är att jobba med svenska råvaror och i detta ingår att man konsekvent stimulerar företagare som jobbar med inhemska ekologiska och närproducerade varor.

Detta är också något som Rolf-Axel Nordström själv gör då han driver Ängavallen under vinjetten ”kulinariskt-ekologiskt". På företagets hemsida står att läsa: ”Av de bästa råvarorna görs den bästa maten”. I verksamheten på Ängavallen ingår sådant som boende, restaurang, fest och konferens och till basen i företaget hör den egna ekologiska grisuppfödningen med eget slakteri och förädling.

Men åter till uppdraget som Matlandetambassadör:
– Uppdraget är ju att vi ska öka nivån på mat i alla kanaler. Om vi börjar med den offentliga miljön och storhushållen så jobbar vi för att där öka andelen ekologiska och närproducerade livsmedel. Olika kommuner har satt upp olika mål men till exempel här i Skåne så har Lund målet 50 procent ekologiskt och närproducerat och min egen kommun Vellinge 40 procent.

– Matlandet strävar även efter att utbilda lantbrukare att bli entreprenörer så att de utvecklar sin egen verksamhet. När det gäller fjäderfä, gärna genom att sälja kycklingar och ägg på egen hand. Det handlar om att gå mot marknaden själv, med förädling av de egna varorna. Till exempel genom att odla spannmål, mala säden, baka brödet och sedan också själv sälja detta. Även turism hör till sammanhanget och här passar förädlade livsmedel i rikt utbud fint in. Jämför gärna med Sydeuropa och titta på hur stort utbudet är där och hur uppskattat det är bland turisterna, säger Rolf-Axel Nordström som också påpekar vikten av att restauranger utvecklar sitt kunnande för att på bästa sätt kunna ta hand om goda råvaror.

– Mathantverket spänner över hela kedjan och här kan många bidra med gott arbete.

Sven Secher
Publicerat i tidningen Fjäderfä nummer 10-2012.

Läs mer om "Matlandet som satte i halsen"

Utskriftsvänlig sida